Lärare använder sig av olika metoder för att hjälpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lära sig engelska, eller något annat ämne. En metod här är muntlig feedback, som används för att uppmuntra elever eller korrigera dem när de utför språkliga fel. Vårt mål med detta examensarbete är därför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum där man lär sig engelska som främmande språk och vilka attityder som både lärare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har använts: observationer, intervjuer och enkäter. Resultatet visar på att studenter förhåller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, särskilt explicit corrective feedback.

The purpose of this study was to investigate interactional patterns in the context of a fifth grade class in Sweden. It was also to investigate whether the interactional patterns of the class and their teacher was subject to any change dependent on the lesson subject, specifically mathmatics and science. The study was conducted through observations and interviews. The results of the study varied somewhat from the results of earlier studies within the same field of research. The girls of this class was more likely than the boys to initiate interaction with the teacher or other pupils.

Speech intervention for children with language impairment aims to both strengthen specific language skills and to reinforce the ability to participate in interactional contexts. Children with language impairment often have problems in interaction; therefore the contributions of the conversational partner are of great importance. Thus, the demands are high on the speech and language pathologist (SLP) for sense and cohesion in intervention. The aim of the present study was to examine how SLPs and children with language impairment interact in language intervention. An approach influenced by Conversation Analysis was used in order to identify various phenomena that occurred, and their effect on the structure of the interaction was analyzed.Four SLPs, two men and two women, were enrolled in the study.  They participated in intervention with two children with language impairment each, i.e.

AbstractThe aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus.

AimThe purpose of the survey was to see how students relate to feedback in physical education. The aim was also to find out how students like to receive feedback (written, oral or timing). The survey will also specify what kind of feedback the teacher provides.QuestionsHow do students react to feedback?How do students want to receive feedback?What kind of feedback do the students receive during the lessons in physical education?MethodThe method used in this study was qualitative group interviews with an observation before the interviews. The school that participated was my placement school during my teachers program and it is located in a suburb south of Stockholm.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

To have a functioning organization where there is a self-development for employees them selves, as well as between managers and employees, where employees are empowered and work for the organization and its goals. Feedback seems to be the main instrument to solve problems and create that organization. At the Military Academy Karlberg and the basic officers training there is a lot of discussions about feedback and how it is supposed to be carried out. This essay discusses the matter of how well we live up to the demands set by leadership classes at the Military Academy, what the platoon leaders do think about how feedback takes its expression. The questions about how feedback is used are to be answered by interviews with five platoon leaders and their thoughts about how feedback is communicated at the Academy.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lärandet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor bland elever i år 5 och 6, och bland lärare vilka arbetat mellan 10 månader och upp till 37 år. Enligt litteraturen är feedback detsamma som återkoppling och påverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven så att denne motiveras att inhämta vidare kunskaper. Litteraturstudien påvisade även att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det är betydande både för elever och lärare med feedback. Studien visade även att feedback leder till reflektion då eleven fått så pass mycket hjälp att denne på egen hand söker vidare kunskaper.

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda. Vi har kommit fram till att organisationers effektivitet kan höjas vid medveten användning av feedback och genom att ta hänsyn till individens lärstil..

Denna studie undersöker hur antalet konjunktionsfel påverkas av feedback av varierande komplexitet. Ett konjunktionsfel uppstår när en sammansatt händelse A&B bedöms som mer sannolik än någon av de ingående händelserna A eller B. Ett datorbaserat experiment med 45 deltagare fördelade på tre betingelser (Singel, Trippel, Mix) kördes. I en träningsfas bedömde deltagarna utgången på spelkuponger innehållande en fotbollsmatch (Singel), tre fotbollsmatcher (Trippel) eller både en och tre fotbollsmatcher (Mix) och fick feedback på bedömningarna. I en testfas gjorde alla deltagarna bedömningar av sannolikheten för vinst på spelkuponger med en eller tre fotbollsmatcher.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.